Riva? Javisst, men hur funkar det egentligen? Får jag riva hursomhelst? Kan jag slänga allt skräp på tippen? Och behöver jag en kontrollansvarig?
Ja, det där med att riva är faktiskt inte helt självklart. Häng med på en genomgång där vi kikar närmare på rivningslov, inventering, rivningsplan och arbetsmiljö.
Rivningslov
Inom ett detaljplanerat området, som ett villakvarter krävs det för det mesta rivningslov för att riva både hela och delar av en byggnad. I rivningslovet prövar kommunen så att det är okej att riva det du tänkt. Det är ett krav där kommunen tar hänsyn till frågor som anledningen till rivningen, om finns det några hinder för att genomföra rivningen, t.ex. kultur, bevarandevärde samt mycket mer. Mer information om rivningslov finns på Boverkets hemsida och du kan alltid ringa kommunen för att få veta vad som gäller just hos dig.
Även när det handlar om att riva ner något krävs faktiskt en kontrollansvarig. Det är nämligen inte självklart att riva en byggnad hur som helst. När du anlitar en extern kontrollansvarig kan han (eller hon) även hjälpa till med att förklara de regler som finns när det kommer till rivning.
Ett bra exempel på när man inte får riva hur som helst är när det finns ett skyddsrum i byggnaden som inte är avskrivet, det vill säga inte fungerar som skyddsrum längre. Då gäller det att få MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) att tillåta rivning. Och utan att upprätta ett helt nytt med samma antal platser är definitivt inte lätt. Vad det kostar att bygga ett nytt skyddsrum med exempelvis 100 platser vill man inte ens fundera på.
”När du anlitar en extern kontrollansvarig kan han (eller hon) även hjälpa till med att förklara de regler som finns när det kommer till rivning.”
Inventering
Att rivningslovet nu har blivit godkänt kan kännas skönt. Men det är nu det jobbiga och kostsamma börjar, innan rivningen ens kommit igång.
För inför det obligatoriska tekniska samrådet med din kommun krävs en hel del undersökningar.
Byggnaden som ska rivas måste genomgå en materialinventering (detta kallades tidigare miljöinventering) dels för att veta om det finns farliga ämnen som asbest, kvicksilver eller PCB, dels vill man veta vilket material som ska sorteras till återvinning eller återbruk.
Nu kan man tycka att det räcker med provtagningar, men icke!
Betong innehåller ofta farliga ämnen som tungmetaller eller PAH:er (polycykliska aromatiska kol). Därför måste man även ta prover på det som är i betong för att antingen kunna skicka det på ”tippen” eller återbruka.
Ibland finns risk för att föroreningar finns kvar i marken efter t.ex. en industri, tvätteri, bilverkstad eller liknande och då måste man även ta prover på marken, både innan och efter rivningen, för att visa att man uppfyller kraven på MKM (mindre känslig mark) eller KM (känslig mark).
Rivningsplan
Nu är vi nästan framme vid själva rivningen. Men inte riktigt. En rivningsplan ska tas fram där det ska framgå hur allt material ska tas om hand.
Här ska även anges hur mycket material det rör sig om och hur sorteringen ska ske på rivningsplatsen (och detta är det krav på). Dessutom måste du också se till att i stort sett allt sorteras innan det lämnar området för transport till tippen.
Arbetsmiljö
Du måste också ta fram en arbetsmiljöplan. Vid lite större rivningar kan det även behövas en arbetsplatsdispositionsplan. Den tar hänsyn till hur t.ex. fordonstrafiken ska regleras, var brand- och räddningsutrustning finns med mera.
”Inför det obligatoriska tekniska samrådet med din kommun krävs en hel del undersökningar.”
Som du ser är det allt annat än enkelt att riva en byggnad. Ibland kan till och med jag själv tycka att det nästan är mer komplicerat än att bygga nytt.
Och då har jag inte ens tagit med allt som krävs vid rivning i detta inlägg, utan endast gett dig en liten inblick vad du behöver tänka på innan du sätter yxan i väggen eller låter rivningspersonalen sätta igång att jobba.
Comments are closed.